Som nybörjare gör du tre saker i den här ordningen: välj en av metoderna MIG/MAG, TIG eller elektrod utifrån vad du ska svetsa och var du ska arbeta, ordna skydd och ventilation innan du tänder någon ljusbåge, och öva din första fog på spillmaterial i samma sort som ditt riktiga arbetsstycke. Metoden väljer du genom att svara på några frågor om material, plats och hur mycket utrustning du vill hantera. Frågorna finns längre ner.
Guiden förklarar metoderna i enkla ord, går igenom skyddsutrustning och ventilation och leder dig fram till en första övningsfog. Vet du inte ens om svets är rätt maskin för dig, kan du börja i verktyget Vilken maskin ska stå först i din verkstad?.
Så fungerar de tre metoderna
Alla tre bygger på en elektrisk ljusbåge som smälter metallen i fogen. Skillnaden ligger i hur tillsatsmaterialet och skyddet mot luften tillförs. Tabellen beskriver hur metoderna fungerar, inte vilken som är bäst.
| Metod | Så fungerar den | Du behöver bland annat | Läs vidare |
|---|---|---|---|
| MIG/MAG | Tråd matas fram av aggregatet genom svetspistolen. Skyddsgas strömmar runt ljusbågen. | Aggregat med trådmatning, trådrulle, gasflaska | MIG/MAG-svetsning |
| TIG | Ljusbågen går från en elektrod till arbetsstycket. Tillsatsmaterial tillförs ofta separat. Skyddsgas används. | Aggregat, gasflaska, tillsatsstavar | TIG-svetsning |
| Elektrod | En belagd elektrod bär strömmen och smälter ner i fogen. Beläggningen bildar skydd, så ingen gasflaska behövs. | Aggregat, elektroder, verktyg för att ta bort slagg | Elektrodsvetsning |
Svetsning för nybörjare: så väljer du metod
Ingen av källorna bakom den här guiden rangordnar metoderna, så vi gör det inte heller. Gå i stället igenom dina egna förutsättningar:
- Material: Vilken metall ska du svetsa, och vet du säkert vad det är? Aluminium kräver särskilda hänsyn, se svetsning av aluminium.
- Arbetsstyckets storlek och form: Läs i varje metods guide vad den säger om tunt och tjockt material, och fråga en säljare eller kursledare.
- Plats: Arbetar du inomhus eller utomhus, och kan du hantera gasflaskor där?
- Hur mycket du vill lära dig: Räkna med att alla metoder kräver övning. Prova gärna på en kurs eller hos någon som redan svetsar innan du köper.
- Budget över tid: Räkna in aggregat, skyddsutrustning och utsug, och löpande kostnader för tråd eller elektroder, gas och slitdelar.
Röken, ljuset och strömmen: vad skyddet ska klara
Rök bildas vid svetsning. Arbetsmiljöverket skriver att gas, damm och rök vid till exempel svetsning ökar risken för KOL. IVL Svenska Miljöinstitutet säger att inandning av svetsrök innebär hälsorisker. IVL nämner också svetsblänk, en smärtsam ögoninflammation, och el-olyckor som risker.
Röken ser olika ut beroende på vad du svetsar. Enligt Wikipedia bildas olika mängder svetsrök med olika innehåll. Samma källa nämner utsug, till exempel punktutsug och integrerat utsug, som ett sätt att fånga upp röken. Svetsa därför inte på material du inte vet vad det är, och räkna in utsug eller god ventilation i planeringen. Hur mycket som räcker beror på metod, material och rum. Fråga en fackperson, och lita inte på en gissning.
Skyddsutrustningen ska täcka tre områden:
- Ögon och ansikte: En svetsskärm eller svetshjälm avsedd för din metod. Kontrollera tillverkarens märkning och manual för rätt glas.
- Andning: Utsug eller ventilation först. Om du dessutom behöver andningsskydd beror på ventilation, material och metod, och det ska en fackperson hjälpa dig bedöma. Anta inte att ett enkelt skydd räcker.
- Kropp och händer: Svetshandskar, långa ärmar och byxben, och kläder som tål gnistor. Skydda också dem som står i närheten mot ljuset.
Om skyddsutrustning i verkstaden i stort, och vad som inte hör hemma vid roterande maskiner, läser du under Verkstaden: köp, säkerhet och kunskap. Själva sättet att tänka kring risker är detsamma som i riskbedömning av CNC-maskin.
Förbered arbetsplatsen: ett tänkt exempel
Följande exempel är sitets eget och bygger på påhittade förutsättningar. Anta att en hobbybyggare ska svetsa en liten verktygsvagn i ett garage där en bil brukar stå.
- Bilen flyttas ut, och kartonger, trasor, färgburkar och lösningsmedel lämnar rummet. Gnistor ska inte nå något som kan brinna.
- Porten öppnas. Svetsningen väntar tills utsug är ordnat vid arbetsstället, eftersom en öppen port ensam kanske inte räcker.
- Arbetsplatsen får torrt golv, ordentlig belysning och en fri väg ut. Kablar ligger inte i vatten eller trånga passager.
- Skärm, handskar och kläder läggs fram före aggregatet. Kablar och kontakter kontrolleras.
- Materialet identifieras, och färg och rost slipas bort där fogen ska ligga.
Exemplet säger inget om rätt metod eller inställningar. Det visar bara ordningen: plats, skydd, material och sedan svets.
Din första fog
- Ta två spillbitar av samma material och tjocklek som ditt riktiga arbete. Rengör fogytorna.
- Spänn fast bitarna så att de inte rör sig. Sätt jordklämman mot rent metalliskt underlag, så att kontakten blir god.
- Ställ in aggregatet enligt tillverkarens manual för din metod och ditt material. Skriv ned inställningarna så att du kan jämföra mellan övningar.
- Gör några korta fästsvetsar först, så att bitarna inte flyttar sig när värmen kommer.
- Lägg fogen, titta på resultatet och justera en sak i taget. Fortsätt tills fogen blir jämn och hänger ihop.
- Efteråt är arbetsstycket hett: låt det svalna på en säker plats och märk heta delar.
Köpa utrustning: det här ser du efter
- Att aggregatet klarar den metod och det material du valde enligt tillverkarens egna uppgifter.
- Att förbrukningsdelar och reservdelar går att få tag på, och att det finns en begriplig manual.
- Att du får se aggregatet användas, om det är begagnat, och att kablar, kontakter och slangar är hela.
- Att din el räcker. Låt en behörig elinstallatör bedöma uttag och säkringar, och gissa inte.
- Att du har räknat in skydd och utsug i budgeten, och inte bara aggregatet.
Vanliga misstag är att köpa efter pris och tänka på skyddet först efteråt, att välja en metod som inte passar materialet, och att spara på rengöring och fastspänning.
När du ska fråga en fackperson
Guiden går inte in på inställningar för ett visst aggregat, val av filterglas eller andningsskydd, gränsvärden för rök, eller hur mycket utsug som behövs i just ditt rum. Den tar inte heller upp aluminium, bärande konstruktioner, kärl som har innehållit brännbart eller arbete i trånga utrymmen. Fråga en fackperson, en kursledare eller en leverantör av skyddsutrustning om dessa saker, och läs tillverkarens manual.
Arbetsmiljöverkets regler riktar sig till arbetsgivare. Är du småföretagare med anställda gäller de dig. Som hobbybyggare är de en god riktlinje. Se gällande version på av.se. Mer om hur sajten arbetar finns på Så arbetar vi, och fler guider finns i Svetsning, material och verktyg.
Vanliga frågor
Kan jag svetsa hemma i garaget?
Det beror på lokalen. Du behöver kunna ordna ventilation eller utsug, hålla undan brännbart material och skydda dig mot rök, ljus och ström. Garaget är inte säkert bara för att porten är öppen. Är du osäker på ventilationen, fråga en fackperson.
Vilken metod är lättast för en nybörjare?
Det finns ingen källa i den här guiden som rangordnar metoderna, och det beror på dig och ditt arbete. Prova gärna flera på en kurs eller hos någon som redan svetsar, innan du köper aggregat.
Behöver jag en kurs?
Guiden har ingen källa på krav för hobbyanvändning. Ska du svetsa i anställning eller på uppdrag kan det finnas krav, och då frågar du arbetsgivaren eller en utbildare. En kurs är under alla förhållanden ett sätt att få prova under överinseende.
Vad kostar det att komma igång?
Det varierar för mycket för att vi ska nämna siffror. Räkna med aggregat, tråd eller elektroder, gas om metoden kräver det, skärm, handskar, kläder, utsug och slitdelar. Be om offert på varje post och lägg ihop dem själv.
